“Vi sitter kanske inte i samma båt, men…”

Publicerat: 9 februari

Bodil Jönsson, en svensk fysiker och författare, bland annat känd från tv-programmet ”Fråga Lund” har sagt att ”en av de mest spridda missuppfattningarna i vår samtid är att man har rätt att kräva delaktighet. Man kan faktiskt inte det. Inte heller kan någon ge dig delaktighet. Du kan inte få den, du måste erövra den, gång på gång. Det enda man kan kräva, få och ge är förutsättningar för delaktighet.”

2I samband med att styrelsen för Studerandekåren på Västerås folkhögskola skulle fotograferas för skolans hemsida passade jag på att sitta ner med dem för en pratstund om deras arbete, vad som fått dem att engagera sig och hur de ser på just andras delaktighet. Jag passade också på att ställa några frågor till Tomas Aronsson, skolchef, och Lars Forsmark, rektor på skolan, för att få en bild av ledningens syn på deltagarnas medinflytande på skolan.

Under samtalet med styrelsen framkommer att alla i kåren har sina egna anledningar till engagemanget, men att de ändå delar den gemensamma ambitionen om att bidra till skolans utveckling, klimat och att hjälpa deltagarna på skolan till att kunna involvera sig mer i frågor som rör deras vardag på skolan. Daniel Örndalen, ordförande, betonar att kåren finns till likväl för de som sträcker ut en hand för att få stöd när man inte riktigt vet vart man annars ska vända sig och för att driva mer världsliga frågor som antalet mikrovågsugnar, läskkylar och liknande. Trots en begränsad budget har man också ambitionen och förhoppningen att kunna starta och bibehålla levande traditioner på skolan.

Andreas Gustafsson, vice ordförande, berättar bland annat att intresset hos skolans deltagare för kårens sociala aktiviteter är högt. Bland annat anordnas populära LAN-kvällar, där deltagare samlas och spelar nätverksspel. Oavsett om man läser på allmän kurs eller om man går på skolans SMF-kurs eller SFI är man vid dessa kvällar välkommen att komma och hänge sig åt några timmars gaming tillsammans med likasinnade.

När jag frågar om hur vanligt det är att enskilda deltagare kontaktar Studerandekåren med problem, beskriver styrelsen samfälligt att miljön i skolan är så pass bra så att deltagarna inte behöver använda kåren i någon nämnvärd omfattning. Detta ser man självfallet som positivt, men de vill också vara tydliga med att de finns där för de som behöver. Rektor Lars Forsmark utvecklar tanken om att en väl fungerande och positiv miljö inte alltid skapar det största engagemanget hos människor:

“Visst har det påverkat att det kanske inte funnits så många frågor att samlas och enas kring. Det krävs ju ofta stridsfrågor för att man ska enas. Fast även i det positiva kan man ju tycka saker om utveckling, framtid, inköp, gemensamma dagar och annat.”

Kim Gustafsson, sekreterare, berättar att de går ut i klasserna och informerar av början av varje termin, men att de förmodligen behöver bli ännu bättre på att marknadsföra sig och förtydliga vad Studerandekårens uppgift är. Något man dock är glada över är att samarbetet med skolans ledning fungerar bra och att de oftast får bra respons på idéer.

Skolchefen Tomas Aronsson bekräftar att Studerandekåren fyller en viktig funktion på skolan:

“Jag tycker att Studerandekårens arbete är jätteviktigt, dels ur en praktisk synvinkel – att våra studerande oberoende av någon annan påtalar saker man tycker är brister, sånt man tycker är bra och sånt man tycker kan förenklas. Det andra är att Studerandekåren är väldigt viktig för en folkhögskola som vår som säger att demokrati är en viktig del av vårt arbete. Studerandekåren är också en del av en praktisk demokratiutövning på skolan.”

Styrelsen betonar att de gärna ser ett större engagemang från skolans deltagare när det kommer till kårens aktiviteter och att komma med idéer. Även Tomas Aronsson kan se att graden av engagemang har varierat under åren, något han dock tycker går igen i samhället i stort:

“Det finns några personer som är väldigt engagerade och tycker att det är viktigt att påverka och så finns en majoritet som kanske tycker att det är mindre viktigt.”

Eftersom kåren har funnits sedan skolan invigdes 1997 har verksamheten naturligt tagit sig olika uttryck, banor och vändningar under åren. Tomas delar styrelsens förhoppning om en utveckling där fler engagerar sig.

Andreas Gustafsson menar att engagemang smittar av sig och att det är viktigt att få så många som möjligt att bidra med sina tankar och idéer. Ett problem idag är att det bara är deltagare från allmän kurs som är representerade i Studerandekåren, även om kårens tanke också är att kunna finnas till för skolans övriga kurser. Detta problem har blivit mer aktuellt ju mer skolan har växt och verksamheterna har spridit sig även till andra delar av staden. Daniel Örndalen poängterar dock att alla som går på skolan är välkomna att närvara på kårens möten, som hålls varje torsdag klockan 12.30.

Slutligen sammanfattar styrelsen sina förhoppningar inför framtiden med en uppmaning och inbjudan till samtliga deltagare på skolan, som uppmanas att våga ta chansen att engagera sig för att på så sätt vara en del av ett viktigt arbete och få värdefulla erfarenheter som kan vara till glädje hela livet. Samtalet blir en sympatisk påminnelse om folkhögskolans tanke om att alla har något att bidra med till vår gemensamma arbetsmiljö. Var och en utifrån egen förmåga. Och att olikheter ju är en av folkhögskolans hörnstenar. Eller som den finska mångsysslaren Jörn Donner sade en gång:

“Vi sitter kanske inte i samma båt, men havet är detsamma.”

 

Bilder från fotograferingen av styrelsen.

 

 

Text: Kea Thorslund
kea.thorslund@vfhsk.se
Bild: David Persson
david.persson@vfhsk.se

Allmän kurs, Skolgemensamt