Dagboksrapporter från Bosnien – maj 2016

Publicerat: 8 september

I maj reste nio deltagare och två pedagoger från skolans Bosnienkurs iväg till staden Tuzla för att under en vecka lära sig mer om civilsamhället, skapa nya kontakter och planera det framtida samarbetet. Med hjälp av skolans projektpartner Tuzla Community Foundation (TCF) kunde en händelserik vecka genomföras. Resan dokumenterades i form av dagboksrapporter och kunde följas i sociala medier. Här nedan hittar du en sammanställning.

Samarbetet med TCF äger rum via Palmecentret som bedriver en omfattande verksamhet på Balkan med inriktning på att stödja civilsamhället. Skolans kontakt med TCF inleddes sommaren 2014. Därefter har studieresor i båda riktningarna fördjupat utbytet med TCF och deras samarbetspartners.

Våren 2016 startade skolan en valbar kurs med inriktning på Bosnien. Kursen vänder sig till alla deltagare på allmän kurs. Syftet med kursen är att förankra projektsamarbetet på skolan, utöka antalet deltagare på skolan som vill arbeta med projektet på olika sätt samt att öka kunskapen om Bosnien.

Måndagen den 16 maj

Efter att ha åkt buss från Västerås till Skavsta landade vi sent på söndag kväll i den bosniska staden Tuzla. Måndagen inleddes med ett besök hos vår samarbetspartner Tuzla Community Foundation (TCF). Där tog Jasna Jasarevic, ansvarig för TCF, och hennes kollega Ismet emot oss och berättade om sin verksamhet. De är inblandade i många olika projekt som syftar till att stärka civilsamhället. Ett exempel var när man för två år sedan hjälpte drabbade i en stor översvämning. Våra deltagare överlämnade även cirka fyratusen kronor som de samlat in på skolan i Västerås.

Därefter besökte vi Youth Bank, ett av TCF:s projekt som vill stärka ungdomars initiativ och idéer. En viktig del i arbetet är att utveckla ett demokratiskt tänkande. Deras motto är: ”Be a hero in your community.”

Dagen avslutades med en guidad stadsvandring med en grupp som studerar engelska.

Text: Jan Fransson

Det känns så härligt att landa i ett land där folket är så välkomnande! Människor visar en varm sida och är enormt positiva trots deras tidigare tragiska historia och den hårda politiken som inte hjälper till med någonting. Att inte själv ha någonting men att erbjuda hjälp kallas för mänsklighet! Och det är vad jag vill kalla Tuzla Community Foundation för! Västerås folkhögskola donerade 4 000kr! Och tacksamheten visades tydligt!

Text: Tanja Majid

Tisdagen den 17 maj

Vi besöker gymnasiet Ismet Mujezinovic. Där presenterar skolans elever sitt land för oss. Sedan sitter våra deltagare tillsammans med dem och pratar om Sverige och Bosnien. Det blir två livliga timmar där allt mellan himmel och jord ventileras.

Senare på eftermiddagen besöker vi Agora Center som påminner mycket om den svenska studiecirkelmiljön. Deltagare anländer från olika delar av Tuzla för att delta i den nystartade studiecirkeln ”svenska för bosnier”. Läraren Emina Sarajlic lotsar deltagarna genom det svenska språket. Hon har tidigare under flera år bott i Sverige och får nu användning av sina svenska språkkunskaper.

Text: Jan Fransson

Onsdagen den 18 maj

Vi besökte åter Agora Center där chefen Sabina Sinanovic presenterade verksamheten för oss. Våra deltagare berättade även varför de valt att studera på Västerås Folkhögskola och hur positivt de såg på utbildningen. Det ledde till en mycket intressant dialog mellan våra kursdeltagare och Agoras personal. Det fanns många likheter och samsyn i våra båda sätt att tänka och arbeta.

Senare visade Selma från Tuzla Community Foundation oss minnesparken över deras mycket uppskattade medarbetare Angelina som avled förra året i hjärnblödning, endast 38 år gammal. Parken kallas ”Trees of Angelina”. Där hade man planterat träd till hennes minne. Samt även gjort inskriptioner om henne på soffor som stod i parken.

Dagen avslutades med att våra kursdeltagare lagade svensk mat som man tagit med från Sverige och som vi sedan åt tillsammans med Agoras personal och kursdeltagare. Det var mycket uppskattat och vi hade en jättetrevlig kväll tillsammans.

Text: Jan Fransson

Det var en väldigt givande dag då vi delade med oss av våra vägar i livet som har tagit oss till Folkhögskolan. I gengäld fick höra hur människorna på Agora Center, trots att det inte är ett betalande jobb, engagerar sig så otroligt mycket för att göra sitt samhälle bättre.

Under dagen besökte vi en minnesplats för TCFs arbetskollega som dog av en hjärnblödning i april förra året. Nio träd har planterats i en park utanför hennes bostad, där nu hennes man och tre barn bor. I parken har TCF även placerat bänkar med citat från både Angelina och hennes favoritsångare.

Under eftermiddagen åkte vi tillbaka till Agora Center där vi tillagade ett svenskt smörgåsbord som bestod av exempelvis sill, köttbullar och gravad lax. Deltagare och volontärer deltog i matlagningen och väntade med spänning på att få smaka. Det var fullt hus med dans till svensk och bosnisk musik. Det blev en lyckad kväll.

Text: Daniel Örndalen och Kim Gustafsson

Torsdagen den 19 maj

Under torsdagen delade vi upp gruppen och besökte tre olika projekt: herrelösa hundar, ”Smile for Smile” och romer.

Smile for Smile

Vår grupp besökte ungdomsorganisationen Smile for Smile. Där introducerade koordinatorn Sanela oss om vilken verksamhet de bedriver i sina lokaler i en av Tuzlas förorter.

Huset heter Labirint och är en typ av ungdoms- och kursgård för barn och ungdomar. Dit kommer mellan 200-250 ungdomar varje vecka. Ett 40-tal volontärer hjälper deltagarna med olika aktiviteter som de valt och vill genomföra. Det kan handla om sport, matlagning eller foto.

Huvudsyftet med organisationens arbete är att lära deltagarna som kommer dit demokrati, mänskliga rättigheter och kritiskt tänkande. Deltagarna inom ”Smile for Smile” beslutar delvis själva om verksamheten i en egen styrelse där även föräldrar finns med.

För att få in pengar till verksamheten utövas socialt entreprenörskap tillsammans med företag och organisationer i Tuzla.

Text: Jan Fransson

Romerna i Kiseljak

Det är ett välkänt faktum att romerna befinner sig i en utsatt situation över hela Europa. Så även i Bosnien. I Tuzla bor romerna i Kiseljak, ett litet samhälle utanför staden omgivet av ett kuperat landskap.

Vi följer med Tuzla Community Foundation som engagerat sig i romernas situation. Samarbetet började kring en samlingslokal som stod halvfärdig. TCF satsade pengar så att den kunde slutföras. Romernas talesperson Dragan berättar att lokalen betyder väldigt mycket för det sociala livet, en samlingsplats för alla i byn.

Arbetslösheten är skyhög, men i det natursköna området finns potential för en sjudande turistverksamhet. Här ligger nämligen en stor sjö. Vattnet är dock smutsigt. Dragan vill att myndigheterna satsar pengar i ett modernt avloppssystem. En ren sjö skulle locka hit turister och därmed också skapa många arbetstillfällen.

För att lyckas med det måste de sätta press på politikerna. Hur man bildar opinion och startar en kampanj är dock något romerna saknar erfarenhet av. Men tack vare samarbetet med TCF kan de få det stöd som behövs för att övertyga politikerna.

Text: Jan Pettersson

Fredagen den 20 maj

Vi besökte två organisationer som jobbar med att hitta och identifiera personer från kriget i Bosnien. Och speciellt från folkmordet i Srebrenica i juli 1995. Det saknas fortfarande idag omkring 30 000 människor från Bosnien efter Balkankriget.

Organisationen Podrinje Identification Project jobbar med att genom DNA-teknik identifiera kroppar och kroppsdelar som bland annat hittats i massgravar efter kriget. Detta för att de anhöriga ska kunna hitta och begrava sina familjemedlemmar.

International Commission on Missing Persons arbetar med att sedan år 2000 registrera all information om saknade människor i en jättelik databas som kan användas över hela världen.

En grupp på fem personer besökte kvinnoorganisationen Our Voice. De träffas i en liten lokal. Här sitter kvinnor som blev våldtagna under kriget. De pratar med varandra, sitter och syr saker som de sedan säljer för att finansiera sin verksamhet. De har även tillgång till en kvinnlig psykiatriker som hjälper dem att bearbeta sina fruktansvärda upplevelser de gått igenom.

Endast en förövare har dömts för sina bestialiska handlingar medan trettio till fyrtio identifierade förövare ännu går fria utan straff. Kvinnorna berättade ohyggliga historier om vad de blev utsatta för under kriget.

En annan grupp besökte organisationen Vivi Zene som jobbar med liknande frågor.

Text: Jan Fransson

Lördagen den 21 maj

Efter en två timmars vacker bussresa anlände vi till Memorial Center i Potocari utanför Srebrenica. Där berättade guiden Hassan på ett mycket gripande och självupplevt sätt vad som hände före, under och efter folkmordet i Srebrenica den 11 juli 1995. Cirka 8 000 människor mördades här under ett par dagar av bosnienserbiska trupper under ledning av den ökände generalen Mladic. På kyrkogården bredvid centret finns tusentals gravar ifrån massakern.

Folkmordet är det största i Europa sedan andra världskriget. Detta får vi aldrig glömma!

Som avslutning på vår vecka i Bosnien besökte vi ungdomsorganisationen Sara Srebrenica. Vår värd Valentina Gabic berättade om sin verksamhet med ungdomar. Utbildning, konst, kvinnoaktiviteter och kultur är inslag i deras verksamhet. Det var lite svårt i början då det bara bodde serber i staden, men nu kommer det både serber och muslimer till verksamheten. Och det råder nu större samförstånd mellan de olika folkgrupperna. De vill ge alla som kommer dit en bättre framtid.

Text: Jan Fransson