Publicerat: 10 maj

Vad vill du förändra i samhället?

Klimatet, arbetstiden och vården. Det är några saker deltagarna på inspirationskursen på Bäckby vill ändra på. Inför 1 maj frågade vi vad de vill förändra i samhället. Här är några röster.

Shawbo
Jag tycker att det är allas mänskliga rättighet att arbeta på vilket sätt som helst. Till exempel har jag barn och jag gillar att vara hemma klockan 17:00 på dagen, och vara med min son tills han sover. Barnen behöver mammas kärlek, men vissa jobb är inte möjliga och man måste vara på skift några dagar i veckan.

Åtta timmar är lite för mycket arbetstid, jag tror att sex timmar är tillräckligt. I mitt hemland arbetar man varje dag, man går på fester, man kopplar av, man sover tillräckligt. Men här har man alltid brist på tid.

Jag har inte jobbat i Sverige, kanske har jag fel om det, men jag har tänkt på de två punkterna.

Yufang
Jag tror att klimatförändringarna den direkt kommer att påverka våra liv, att kunna studera och ha bra hälsa mm..

Klimatförändringarna är ett globalt problem. dess lösningar förutsätter såväl nationella som internationella åtgärdar.

Det stora ansvaret för utsläpp ligger hos politiker och näringsliv. Men det finns  mycket vi behöver göra i vardagslivet för att vi ska minska våra fotaavtryck. vi måste tänka på och bidra till att lösa klimatkrisen och bevara jorden för nästa generation.

Det första är att vi måste spara energi, handla mindre och satsa på en hälsosam livsstil. Vi kan konsumera mindre, köpa mindre, laga saker och byta nyttiga saker med vänner och bekanta.

För det andra tycker jag att vi kan ta cykeln och gå istället för att åka bil. Vi kan också åka kollektivt. Vi behöver flyga mindra och så minskar vi utsläppen.

För det tredje tycker jag att vi ska äta mer grönt och mindre kött och hitta fler alternativ till kött.

Till sist, vi behöver minska användningen av plast och satsa mer på avfallsåtervinning.

Karin
Mera pengar till vården.

Att man tar bättre hand om våra utsatta och bostadslösa i samhället.

Att alla får samma rätt till att kunna få jobb.

Och dom äldre har råd att kunna klara sig på sin pension.

Suzan
Jag vill säga att Sverige är ett bra land som kämpar för fred och för att alla människor har chans att utbilda sig. Tyvärr är det inte så i Eritrea. 🙁

Om jag kan, vill jag förändra hur Eritrea tänker om skolor och utbildning. De tänker att det inte är så viktigt att studera, utan tvärtom att man måste gå in i det militära och döda. De flesta unga flyttar från Eritrea till ett annat land där de kan bo utan att behöva delta i krig eller bli dödade.

Jag känner mig stolt över att jag bor i ett land som ger mig och många andra något mycket bättre än de länder som vi kommer från. Jag hoppas att alla människor som bor i Sverige och hela världen ska kunna fortsätta jobba och studera till dess att denna hårda tid är slut.

Saleh
Jag vill att arbetstiden ska förändras. Jag tror att åtta timmar är mycket för många människor eftersom många har barn vi måste ta hand om och man har kanske några bokade tider, t ex på sjukhuset eller hos tandläkaren.

Ibland kan man inte ändra sin tid. Man vill hinna i tid. Våra barn har också tider att passa och ibland måste föräldrarna följa med eftersom de små barnen inte kan gå själva. Vi har ansvar för våra barn och vår situation. Om arbetstiden halveras kanske det blir mycket bättre för många.

Shahrastan
För det första vill jag säga att alla som bor i Sverige ska ha en bättre arbetsmiljö och känna sig trygga på sitt jobb.

För det andra tycker jag att det ska vara mindre arbetstid, då får man mer tid att vara med sin familj och umgås mer med sina vänner.

För det tredje tycker jag att det inte ska vara så svårt för nyanlända att få ett jobb, då blir det lätt för dom att komma in i samhället och tillsammans bygger upp ett bra samhälle för alla.

Hasan
En jämlik hälsa för alla, inte bara för de rika

En jämlik hälsa innebär att alla kommer få samma hjälp oavsett var man bor, vem man är, varifrån man kommer eller hur mycket pengar man tjänar.

Det finns 10 miljoner invånare i Sverige nu, och alla har rätt till vårds tillgången. Men tyvärr skiljer det sig mycket åt mellan olika kommuner. Så därför måste vi tänka oss att regeringen måste avsätta högre budget till de regioner som har brist inom vården, dessutom anställa mer personal för att undvika de långa perioder av väntan till kön.

Vi måste stoppa vinster i välfärden för att få en jämlik hälsa. Den privata sjukvården och sjukförsäkringarna tjänar mycket pengar. Ojämlikhet inom vården ökar varje år,

Det är omänskligt. Personalen sliter hårt inom vård och omsorg. De blir sjuka av sin arbetsmiljö. Och Vänsterpartiet vill ha förbättrad vård och arbetsmiljö för invånare och personal.

Vänsterpartiet tycker att behovet ska styra, inte om man har en privat försäkring. Ingen ska kunna köpa sig före i vårdkön.

Vänsterpartiet vill minska arbetstiden allmänt i landet. Man måste tänka på personalens hälsa och arbetsmiljö. Sex timmars arbetsdag är en bra väg att förändra livet till det bättre.

Med sex timmars arbetsdag mår människor bättre och det minskar arbetslöshet!

Jag tycker att Vänsterpartiet har bra förslag för att  med sex  timmars arbetstid kan man minska arbetslösheten.

Lucas
Kriminalitet är ett stort problem i många områden idag, och en av dom största anledningarna till att våra unga inte har möjligheten att utvecklas.

Jag som själv har vuxit upp och som fortfarande bor på Pettersberg har sett förändringen i mentaliteten hos minst 3 generationer, min egen den som kom före mig och den som nu vuxit upp och blivit tonåringar. Där det hela tiden har blivit hårdare och brutalare.

Många unga växer upp och tror att kriminalitet och droger är en lösning till ett problem som jag egentligen tror ligger i hemmet, där man kanske inte känner sig hemma. Då man i dessa miljöer är svagare för att luras in i en falsk gemenskap, med löften om att hjälpa varandra och alltid finnas där.

Jag skulle vilja förändra synen på livet som vissa växer upp med, och när jag hör att någon säger att det är försent för dem att ändras vill jag att dom ska kunna inse att det aldrig är försent att bli vad man vill bli.

En ny våg av våld sprider sig genom staden, en våg av våld har passerat förbi.
Den våg som väntas imorgon, må vara den som briserar mitt liv.
Våg efter våg, gå om intet, fanns aldrig några alternativ.
Så länge fiskmåsen fastnar vid havet, kommer havet förbli måsens frid.
Sara
Inspirationskursen (SMF)

Publicerat: 17 februari

Semlor

Tretton går bra men inte fjorton

Det sägs att den svenske kungen Adolf Fredrik åt fjorton semlor och så dog han. Han åt massor av annan mat också, så kanske hjärtat brast. Våra deltagare ville gärna smaka hur goda och nyttiga semlor är. Okay, men då får ni göra dem själva, sa jag.

Fettisdagsbulle kan man höra som ett annat namn på semla. Förr i tiden var vete, vitt mjöl ovanligt och troligen dyrt. Men fyrtio dagar innan påsk ska man fasta och därför mumsade man lite extra innan fastan börjar. I år är det fettidsdag den 25 februari.

En deltagare, Khadidja, visade sig ha en väldig schwung med spritsen. Den fluffiga grädden spritsades ut i vackra runda cirklar. Aha, det visade sig att hennes pappa är bagare.

Maria pudrar med lätt hand locken på semlorna. Dessa täcks med florsocker och ser ut som fint pudersnö.

Så var det dags att få smaka på delikatesserna. De försvann ner i våra magar med raketfart och så en kopp kaffe eller te därtill. Vi skulle strax ha lunch och den kändes inte så viktig efter en maffig semla. Att det var alla Hjärtans dag gjorde inte saken sämre… men som det står ovan ingen åt mer än tretton semlor. Man ska vara rädd om hjärtat!

Semlan, som vi äter den idag har vi gjort i dryga hundra år. Traditionen är dock äldre, kanske slutet av 1600-talet. Fasta gjorde man och gör i den katolska kyrkan, kaffet kom till Sverige via Turkiet och ordet semla är tyskt och betyder ett litet bröd.

Text: Joachim Götz

Adolf Fredrik, Bakning, Fettisdagsbulle, Semlor, SFI, Västerås folkhögskola

Publicerat: 21 november

Inspirerande utbildning om folkbildning i Tuzla

Den 10 till 17 november besökte vi, Jens Kvistgaard och Fredrik Stockhaus, från folkhögskolan på Bäckby Bosnien-Hercegovina. I staden Tuzla höll vi en utbildning, en så kallad Training of Trainers, för 14 personer som på olika sätt är anknutna till vår samarbetsorganisation Tuzla Community Foundation, TCF. Västerås folkhögskola driver sedan år 2014 ett projekt tillsammans med TCF som syftar till att utbyta erfarenheter om folkbildning, pedagogik, civilsamhälle och lokalt engagemang.

Vår utbildning handlade om Inspirationskursen på Bäckby. Tillsammans med deltagarna gick vi igenom hur Inspirationskursen är uppbyggd, varför den finns, vilken pedagogik vi använder och hur en vanlig vecka kan se ut. Vidare fick deltagarna prova olika metoder som vi kör på SMF samt diskutera hur något som liknar inspirationskursen kan bli verklighet i Tuzla. Speciellt uppskattade blev de delar som berör miljö, klimat och återvinning, som byggde på våra erfarenheter från Västerås samt diskussionerna och planerna för en Inspirationskurs i Tuzla.

TCF är en stiftelse som med små medel stödjer det lokala civila samhället. Man jobbar nära nystartade föreningar och invånarinitiativ. Man bygger upp folkbildningsverksamhet och anordnar ledarutbildningar, ofta med särskilt fokus på ungdomar. Man bedriver också påverkansarbete för att höja civilsamhällets status och betydelse i politikers och allmänhetens ögon. Deras motiveringsarbete är oerhört viktigt i ett av Europas fattigaste länder där 60% av ungdomarna uppger att de skulle lämna landet i morgon om de bara kunde. Varje år är det också en strid ström av människor som lämnar landet för att arbeta utomlands, varav många aldrig återvänder.

Hittills har vi inom samarbetsprojektet varje år sedan 2014 ordnat studiebesök i båda riktningarna för deltagare och pedagoger, haft utbildningsseminarier tillsammans och hållit intensiv digital kontakt. På folkhögskolan har vi också genomfört omfattande kurser om västra Balkan, Bosnien-Herzegovina, projektet, biståndspolitik och internationella relationer och väpnade konflikter.

Vårt projekt genomförs med stöd av Sida och OPC, Olof Palme International Center. Från och med 2020 går vi in i en ny projektperiod tillsammans och den här utbildningen blir det sista vi gör under innevarande period. Inför nästa år planerar vi att fortsätta med utbildning om folkbildning, demokrati, miljö- och klimatarbete och inte minst att ordna pedagogiskt utbyte mellan TCF och Västerås folkhögskola. TCF har som mål att använda inspirationskursens innehåll och metodik och att se till att det tidigt bildas en utbildargrupp som kan ta kunskaperna vidare.

Folkbildning i bosnisk tappning behövs. Landet är fortfarande hårt präglat av inbördeskriget som tog slut för 25 år sedan. Splittring, nationalism, ickedemokratiska rörelser och partier, korruption, ojämställdhet och låg tillit mellan människor är faktorer som urholkar demokratin. Därför är TCF och liknande organisationer mycket viktiga. Folkbildningsidén och dess praktik kan också bli ett verktyg för att bryta ned misstro, öka kunskaper och tillit och inte minst föra människor samman för förändring.

Vi två är mycket nöjda med utbildningen. Vi tycker att vi presenterade en bred bild av Inspirationskursen, folkhögskolan som specifik utbildningsform, vår målgrupp och metodik. Deltagarna var motiverade, aktiva och frågvisa. Vi hade också väldigt trevligt tillsammans under hela tiden. Att få göra något sådant här ser vi som kvalitetsfylld kompetensutveckling och är mycket glada att vi har den här möjligheten att jobba tillsammans och att utveckla kurskonceptet.

Veckan avslutades med ett kort besök i Bosnien-Hercegovinas vackra och intressanta huvudstad Sarajevo där vi bland annat åkte linbana och besåg stadens mångskiftande arkitektur från ovan och promenerade i de klassiska gamla kvarteren. Sarajevo är ett slags essens av landets multietniska kultur, brokiga historia och fascinerande geografi.

Text: Fredrik Stockhaus
Foto: Jens Kvistgaard

Bosnien, Bosnien-Hercegovina, Folkhögskola, Folkhögskolan på Bäckby, Inspirationskursen (SMF), Olof Palmes Internationella Center, OPC, Tuzla, Tuzla Community Fundation

Publicerat: 17 september

Inga spöken på Ängsö idag

Vi var drygt 40 deltagare från Folkhögskolan som gick en vandring på Ängsö häromdagen. Som guider hade vi frivilliga från STF – Sveriges Turist förening. Farliga djur och svampar… njah. Vi gick mer än åtta kilometer. Bra gjort, starkt ja till och med utmärkt. Vi har ju flytt, sa en av deltagarna, vi har vandrat i dagar.

En karta och ett farligt djur
Vi tog bussen ut till Ängsö. Där möttes vi av våra guider. En av dem visade hur och vart vi skulle gå. Så började vår vandring i strålande och värmande sol. Efter ett tag så jag några farliga djur en bit bort. Vad kunde det vara. Det visade sig vara en katt. Katten var så god vän med en hund, så den trodde att den också var en hund. Så särskilt farlig eller arg var den inte.

En berghäll
Stigen slingrade sig genom landskapet och då och då såg vi Mälarens blå och glittrande vatten. Efter en stund var det dags för rykande starkt kaffe eller te. Det gjorde gott att få pausa lite grand. Någon av de arabiska deltagarna bjöd på en sallad – fetouche – jättefräscht och gott.

En fiskgjuse
Plötsligt sprang, rusade en av guiderna iväg med kikaren i högsta hugg. Han hade fått syn på en stor fiskgjuse som makligt gled över himlen på varma uppvindar ivrigt spanande efter en fisk till frukost.

Rutschbana och el
Under natten hade det regnat och blåst lite grand. När vi så gick nerför ett litet berg ramlade en deltagare och slog i rumpan rejält. En annan deltagare hade lärt sig att ge sprutor av sin pappa och även ta blodtryck. Vi hade också en första-hjälpen-låda med oss. Men det var ingen fara.

Här och där fanns det staket, stängsel och något hade el i sig. En person, jag skriver inte vilken, för då blir hon kanske arg kom för nära och fick en stöt. Hon blev både rädd, ledsen och arg. Men idag är hon nog glad igen.

En sportig man – tio försvann
Vi gick och så plötsligt sa någon – ”Vart tog de andra vägen?”. Vi alla som gick lite långsammare svängde vänster men de tio snabba som gick först hade svängt till höger. Det var den långa vägen. Nej, nej det var inte bra. Vi hade tur vi hade snabbe Hakkar med oss som med lätta och raska steg sprang ifatt de tio som gått fel och förde tillbaka dem till gruppen.

Kantareller
Naturligtvis var det någon med skarpa ögon som sa, ”Är inte det där kantareller?” och det var det ju. I en backe, en glänta i skogen stod 34 ljusgula, vackra och stolta kantareller som plockades snabbt. Det är en delikatess till exempel stekta på en smörgås eller som krydda i en gryta.

En tunnel av ljus
Sista biten till slottet, där det spökar, och parkeringen gick via en tunnel av trädd. Otroligt vackert och stämningsfullt, se bilden. Väl framme vid bussen pustade många ut, det var en riktig promenad. Det var bra gjort, ja, riktigt starkt och faktiskt till och med utmärkt gjort av oss alla. Den kvällen somnade vi alla utan problem. Vi hade gått nästan en mil. Men det är Ängsö värt.

Joachim skrev
12 september 2019

 

Ängsö, Folkhögskola, SFI, STF, Sveriges turist förening

Publicerat: 19 maj

En dag på landet

Hundra liter vatten per dag ger 13 505 liter mjölk

Fem unga blivande ICA-handlare fick en ljus idé. De går en Butiksledarutbildning i Västerås. Som ett projekt eller aktivitet ville de träffa nya svenskar och visa dem ett modernt lantbruk. Det var en ovanligt lyckad tanke.

För en vecka sedan kom de till oss i SFI-D och presenterade sig och vi fick sedan sitta i grupper med dem och ställa frågor och presentera oss. Nu vet vi att ICA började här 1917.

Veckan därpå skulle vi få besöka Geddeholm med dess åkrar och ängar. Det blev förstås fokus på deras kor. Det finns gott om dem där. Tre hundra tror jag att det var. På bilden ser du en kalv. Redan första dagen försöker den att resa sig upp. Då dricker den bara så kallad råmjölk.

På bilden ser du glada deltagare från kurs D. Vi fick först besöka ICA-skrapan och lärde oss då att affären har ca 3000 kunder per dag. De flesta handlar bara ett par varor. Vi fick ta med oss sallad till lunch och den var god och uppfriskande.

Markus har namnsdag

Den expert som blev vår guide under dagen heter Markus. Han fortsätter jobba ett par dagar i veckan trots att han kunde vara pensionär sedan många år. Just den här dagen hade han namnsdag. Här visar han oss lite vad korna äter förutom gräs/hö.

Vi blev nog lite förvånade då han berättade om en organisation som heter ”Hand-in-Hand” som han stödjer. De ger bidrag i olika länder så att kvinnor kan starta egna små företag. Så när Markus fyller år vill han inte ha presenter utan ge hellre ett bidrag till Hand-in-Hand. En ovanligt sympatisk handling.

Under dagens lopp visade det sig att många i gruppen visste en hel del om jordbruk i sina hemländer och kunde ställa kloka frågor. En deltagare är till och med gift med en veterinär.

Lite överraskad blev en deltagare när han undrade när tjuren skulle få komma. Här fanns och finns ju många fina kor. Markus förklarade då att så blir inte fallet. I stället kommer veterinären med en spruta. Med stor sannolikhet vet man också då att de blir en kalv och inte en tjurkalv.

Så värst gammal är inte kon när hon blir mamma. Runt två år verkar vara ganska vanligt och hon väntar sin kalv i nio månader. Hur gammal blir hon då? Det verkar vara sådär sju-åtta år.

Minus två grader = sant

Vi blev förvånade en gång till. Korna mjölkas tre gånger per dag. De vill ha god mat, rent och fräscht omkring sig och färskt vatten att dricka samt vila i tolv timmar. Då blir de nöjda. Bland korna finns också tydlig hierarki. Det finns alltså en ko som man bör passa sig för. Hon chefar bland korna.

Det som förvånade oss var nog deras favorittemperatur. Det är minus två grader! Idag var det + 20 grader och strålande sol. De verkad rätt nöjda i alla fall.

Naturligtvis fanns det också kor på grönbete och de kom nyfiket fram till oss och undrade vilka vi var.

Nästan allt används

Nästan alla delar på en ko används till något. Vi förstår att det var och är en rikedom att ha kor. Vi hade en intensiv dag med Markus och ICA-handlarna. Vi lärde oss massor och fick träna på att prata svenska och träffa vanliga unga svenskar.

Vi hade en fantastiskt fin dag och strax efter klockan två var vi hemma i staden igen. Siffran i rubriken är alltså hur mycket mjölk vi får från en ko i Geddeholm under ett år.

Joachim
Västerås 25 april 2019

Folkhögskola, Geddeholm, ICA, Ko, Mjölkkor, SFI

« Föregående sidaNästa sida »