Mjölkkor, Nätverksmöte

Publicerat: 19 maj

En dag på landet

Hundra liter vatten per dag ger 13 505 liter mjölk

Fem unga blivande ICA-handlare fick en ljus idé. De går en Butiksledarutbildning i Västerås. Som ett projekt eller aktivitet ville de träffa nya svenskar och visa dem ett modernt lantbruk. Det var en ovanligt lyckad tanke.

För en vecka sedan kom de till oss i SFI-D och presenterade sig och vi fick sedan sitta i grupper med dem och ställa frågor och presentera oss. Nu vet vi att ICA började här 1917.

Veckan därpå skulle vi få besöka Geddeholm med dess åkrar och ängar. Det blev förstås fokus på deras kor. Det finns gott om dem där. Tre hundra tror jag att det var. På bilden ser du en kalv. Redan första dagen försöker den att resa sig upp. Då dricker den bara så kallad råmjölk.

På bilden ser du glada deltagare från kurs D. Vi fick först besöka ICA-skrapan och lärde oss då att affären har ca 3000 kunder per dag. De flesta handlar bara ett par varor. Vi fick ta med oss sallad till lunch och den var god och uppfriskande.

Markus har namnsdag

Den expert som blev vår guide under dagen heter Markus. Han fortsätter jobba ett par dagar i veckan trots att han kunde vara pensionär sedan många år. Just den här dagen hade han namnsdag. Här visar han oss lite vad korna äter förutom gräs/hö.

Vi blev nog lite förvånade då han berättade om en organisation som heter ”Hand-in-Hand” som han stödjer. De ger bidrag i olika länder så att kvinnor kan starta egna små företag. Så när Markus fyller år vill han inte ha presenter utan ge hellre ett bidrag till Hand-in-Hand. En ovanligt sympatisk handling.

Under dagens lopp visade det sig att många i gruppen visste en hel del om jordbruk i sina hemländer och kunde ställa kloka frågor. En deltagare är till och med gift med en veterinär.

Lite överraskad blev en deltagare när han undrade när tjuren skulle få komma. Här fanns och finns ju många fina kor. Markus förklarade då att så blir inte fallet. I stället kommer veterinären med en spruta. Med stor sannolikhet vet man också då att de blir en kalv och inte en tjurkalv.

Så värst gammal är inte kon när hon blir mamma. Runt två år verkar vara ganska vanligt och hon väntar sin kalv i nio månader. Hur gammal blir hon då? Det verkar vara sådär sju-åtta år.

Minus två grader = sant

Vi blev förvånade en gång till. Korna mjölkas tre gånger per dag. De vill ha god mat, rent och fräscht omkring sig och färskt vatten att dricka samt vila i tolv timmar. Då blir de nöjda. Bland korna finns också tydlig hierarki. Det finns alltså en ko som man bör passa sig för. Hon chefar bland korna.

Det som förvånade oss var nog deras favorittemperatur. Det är minus två grader! Idag var det + 20 grader och strålande sol. De verkad rätt nöjda i alla fall.

Naturligtvis fanns det också kor på grönbete och de kom nyfiket fram till oss och undrade vilka vi var.

Nästan allt används

Nästan alla delar på en ko används till något. Vi förstår att det var och är en rikedom att ha kor. Vi hade en intensiv dag med Markus och ICA-handlarna. Vi lärde oss massor och fick träna på att prata svenska och träffa vanliga unga svenskar.

Vi hade en fantastiskt fin dag och strax efter klockan två var vi hemma i staden igen. Siffran i rubriken är alltså hur mycket mjölk vi får från en ko i Geddeholm under ett år.

Joachim
Västerås 25 april 2019

Folkhögskola, Geddeholm, ICA, Ko, Mjölkkor, SFI

Publicerat: 18 april

Folkhögskolan deltar på regionalt nätverksmöte i Serbien

Den 17 och 18 april deltog jag från Västerås folkhögskola på Networking Meeting som ordnades av Olof Palmes Internationella Center (OPC) i Kragujevac i Serbien. Det skedde inom ramen för vårt pågående samarbete med Tuzla Community Fundation i Bosnien-Hercegovina. Där samlades representanter för de organisationer som samarbetar med Palmecentret i Serbien och Bosnien-Hercegovina (BiH). Även några representanter för svenska organisationer fanns med. Majoriteten kom från olika fackliga organisationer inom arbetarrörelsen som sedan länge har pågående samarbete. Syftet med nätverksmötet är att utbyta erfarenheter och lära oss nytt.

Muséet i Shumasom är tillägnat de mördade under andra världskriget.

Muséet i Shumasom är tillägnat de mördade under andra världskriget.

Under tisdagen talade Björn Lindh från OPC om kommunikationsstrategier och media ur ett svenskt perspektiv. Han underströk vikten av att öka intresset för västra Balkan bland den svenska allmänheten för att få in mer pengar till våra verksamheter. På eftermiddagen diskuterade vi OPC:s strategi för västra Balkan, talade om uppnådda resultat och om vad som händer om OPC inte kan fortsätta att stödja organisationerna på västra Balkan efter 2019. Där finns en oro eftersom detta bl a beror på resultatet i det stundande valet i Sverige.

På eftermiddagen och kvällen besökte vi gemensamt ett museum och ett minnesmärke över offren för en massaker på platsen Shumarica under 2:a världskriget där flera tusen invånare i Kragujevac mördades av de tyska ockupationstrupperna i samarbete med lokala kollaboratörer. Muséets utställningar kritiserades av många deltagare på konferensen för att vara historierevisionistiska. Tito-partisanernas roll under kriget har tonats ned, menar dem, och även antalet mördade är omstritt. Det ger en bild av Serbien och hela Balkan, där historieskrivningen är ett känsligt kapitel då den i hög utsträckning har att göra med hur de nyligen självständiga länderna vill framstå i dag, i ljuset av de senaste inbördeskrigen och de starka nationalistiska rörelserna som fortfarande är tongivande.

Bild av deltagare på konferensen

Deltagare på konferensen

På onsdagen hölls en längre workshop om kommunikation och mediernas roll och om hur civilsamhället på bästa sätt kan nå ut med sitt budskap via media. Två föreläsare delade på dagen. Det viktigaste inslaget under dagen var troligen när deltagarna från de olika organisationerna uppdrogs att arbeta fram en mindre kommunikationsstrategi med konkreta mål, åtgärder och aktiviteter. Media på västra Balkan är i ökande omfattning kontrollerade av såväl politiska som kommersiella intressen, ofta i kombination. Detta utgör en klart försvårande omständighet för civilsamhället, som ofta också utsätts för både politikers och allmänhetens misstro.

Nätverksmötet gav också visst utrymme åt umgänge vid fika och måltider. Jag gjorde flera nya bekantskaper inom fackföreningsrörelsen i de två länderna på Balkan och i Sverige.

Att folkhögskolan deltar på nätverksmötena är viktigt. På det sättet kan vi vidga perspektiven, få veta mer om OPC och vad som händer parallellt med vårt projektsamarbete i Bosnien och Serbien. Vidare är det bra för folkhögskolan att visa sig i de här sammanhangen eftersom denna utbildningsform är okänd på Balkan och vi kan informera om vad vi är och vad som skiljer oss från andra skolformer. Jag träffade också Jasna Jasharevic som är vår kontaktperson och partner för Tuzla Community Fundation för lite uppdatering om vad som händer. I vår ska vi bl a arrangera en studieresa till Tuzla för studerande på allmän kurs på folkhögskolan. I höst ska vi även ordna ett seminarium i Tuzla om Agenda 2030 och även ett studiebesök till oss i Västerås kan bli av.
Sammantaget var det två intensiva dagar med många möten och viktiga insikter.

Fredrik Stockhaus
Foto: Bjanka Jug

 

På bilden syns bland annat Jasna Jasharevic som är vår kontaktperson hos samarbetspartnern Tuzla Community Fundation.

På bilden syns bland annat Jasna Jasharevic som är vår kontaktperson hos samarbetspartnern Tuzla Community Fundation.

Minnesplakett över de avrättade under andra världskriget med deras sista meddelanden till sina anhöriga.

Minnesplakett över de avrättade under andra världskriget med deras sista meddelanden till sina anhöriga.

Bosnien, Bosnien-Hercegovina, Nätverksmöte, Network Meeting, Olof Palmes Internationella Center, OPC, Projekt, Tuzla Community Fundation