Bosnien, STF

Publicerat: 21 november

Inspirerande utbildning om folkbildning i Tuzla

Den 10 till 17 november besökte vi, Jens Kvistgaard och Fredrik Stockhaus, från folkhögskolan på Bäckby Bosnien-Hercegovina. I staden Tuzla höll vi en utbildning, en så kallad Training of Trainers, för 14 personer som på olika sätt är anknutna till vår samarbetsorganisation Tuzla Community Foundation, TCF. Västerås folkhögskola driver sedan år 2014 ett projekt tillsammans med TCF som syftar till att utbyta erfarenheter om folkbildning, pedagogik, civilsamhälle och lokalt engagemang.

Vår utbildning handlade om Inspirationskursen på Bäckby. Tillsammans med deltagarna gick vi igenom hur Inspirationskursen är uppbyggd, varför den finns, vilken pedagogik vi använder och hur en vanlig vecka kan se ut. Vidare fick deltagarna prova olika metoder som vi kör på SMF samt diskutera hur något som liknar inspirationskursen kan bli verklighet i Tuzla. Speciellt uppskattade blev de delar som berör miljö, klimat och återvinning, som byggde på våra erfarenheter från Västerås samt diskussionerna och planerna för en Inspirationskurs i Tuzla.

TCF är en stiftelse som med små medel stödjer det lokala civila samhället. Man jobbar nära nystartade föreningar och invånarinitiativ. Man bygger upp folkbildningsverksamhet och anordnar ledarutbildningar, ofta med särskilt fokus på ungdomar. Man bedriver också påverkansarbete för att höja civilsamhällets status och betydelse i politikers och allmänhetens ögon. Deras motiveringsarbete är oerhört viktigt i ett av Europas fattigaste länder där 60% av ungdomarna uppger att de skulle lämna landet i morgon om de bara kunde. Varje år är det också en strid ström av människor som lämnar landet för att arbeta utomlands, varav många aldrig återvänder.

Hittills har vi inom samarbetsprojektet varje år sedan 2014 ordnat studiebesök i båda riktningarna för deltagare och pedagoger, haft utbildningsseminarier tillsammans och hållit intensiv digital kontakt. På folkhögskolan har vi också genomfört omfattande kurser om västra Balkan, Bosnien-Herzegovina, projektet, biståndspolitik och internationella relationer och väpnade konflikter.

Vårt projekt genomförs med stöd av Sida och OPC, Olof Palme International Center. Från och med 2020 går vi in i en ny projektperiod tillsammans och den här utbildningen blir det sista vi gör under innevarande period. Inför nästa år planerar vi att fortsätta med utbildning om folkbildning, demokrati, miljö- och klimatarbete och inte minst att ordna pedagogiskt utbyte mellan TCF och Västerås folkhögskola. TCF har som mål att använda inspirationskursens innehåll och metodik och att se till att det tidigt bildas en utbildargrupp som kan ta kunskaperna vidare.

Folkbildning i bosnisk tappning behövs. Landet är fortfarande hårt präglat av inbördeskriget som tog slut för 25 år sedan. Splittring, nationalism, ickedemokratiska rörelser och partier, korruption, ojämställdhet och låg tillit mellan människor är faktorer som urholkar demokratin. Därför är TCF och liknande organisationer mycket viktiga. Folkbildningsidén och dess praktik kan också bli ett verktyg för att bryta ned misstro, öka kunskaper och tillit och inte minst föra människor samman för förändring.

Vi två är mycket nöjda med utbildningen. Vi tycker att vi presenterade en bred bild av Inspirationskursen, folkhögskolan som specifik utbildningsform, vår målgrupp och metodik. Deltagarna var motiverade, aktiva och frågvisa. Vi hade också väldigt trevligt tillsammans under hela tiden. Att få göra något sådant här ser vi som kvalitetsfylld kompetensutveckling och är mycket glada att vi har den här möjligheten att jobba tillsammans och att utveckla kurskonceptet.

Veckan avslutades med ett kort besök i Bosnien-Hercegovinas vackra och intressanta huvudstad Sarajevo där vi bland annat åkte linbana och besåg stadens mångskiftande arkitektur från ovan och promenerade i de klassiska gamla kvarteren. Sarajevo är ett slags essens av landets multietniska kultur, brokiga historia och fascinerande geografi.

Text: Fredrik Stockhaus
Foto: Jens Kvistgaard

Bosnien, Bosnien-Hercegovina, Folkhögskola, Folkhögskolan på Bäckby, Inspirationskursen (SMF), Olof Palmes Internationella Center, OPC, Tuzla, Tuzla Community Fundation

Publicerat: 17 september

Inga spöken på Ängsö idag

Vi var drygt 40 deltagare från Folkhögskolan som gick en vandring på Ängsö häromdagen. Som guider hade vi frivilliga från STF – Sveriges Turist förening. Farliga djur och svampar… njah. Vi gick mer än åtta kilometer. Bra gjort, starkt ja till och med utmärkt. Vi har ju flytt, sa en av deltagarna, vi har vandrat i dagar.

En karta och ett farligt djur
Vi tog bussen ut till Ängsö. Där möttes vi av våra guider. En av dem visade hur och vart vi skulle gå. Så började vår vandring i strålande och värmande sol. Efter ett tag så jag några farliga djur en bit bort. Vad kunde det vara. Det visade sig vara en katt. Katten var så god vän med en hund, så den trodde att den också var en hund. Så särskilt farlig eller arg var den inte.

En berghäll
Stigen slingrade sig genom landskapet och då och då såg vi Mälarens blå och glittrande vatten. Efter en stund var det dags för rykande starkt kaffe eller te. Det gjorde gott att få pausa lite grand. Någon av de arabiska deltagarna bjöd på en sallad – fetouche – jättefräscht och gott.

En fiskgjuse
Plötsligt sprang, rusade en av guiderna iväg med kikaren i högsta hugg. Han hade fått syn på en stor fiskgjuse som makligt gled över himlen på varma uppvindar ivrigt spanande efter en fisk till frukost.

Rutschbana och el
Under natten hade det regnat och blåst lite grand. När vi så gick nerför ett litet berg ramlade en deltagare och slog i rumpan rejält. En annan deltagare hade lärt sig att ge sprutor av sin pappa och även ta blodtryck. Vi hade också en första-hjälpen-låda med oss. Men det var ingen fara.

Här och där fanns det staket, stängsel och något hade el i sig. En person, jag skriver inte vilken, för då blir hon kanske arg kom för nära och fick en stöt. Hon blev både rädd, ledsen och arg. Men idag är hon nog glad igen.

En sportig man – tio försvann
Vi gick och så plötsligt sa någon – ”Vart tog de andra vägen?”. Vi alla som gick lite långsammare svängde vänster men de tio snabba som gick först hade svängt till höger. Det var den långa vägen. Nej, nej det var inte bra. Vi hade tur vi hade snabbe Hakkar med oss som med lätta och raska steg sprang ifatt de tio som gått fel och förde tillbaka dem till gruppen.

Kantareller
Naturligtvis var det någon med skarpa ögon som sa, ”Är inte det där kantareller?” och det var det ju. I en backe, en glänta i skogen stod 34 ljusgula, vackra och stolta kantareller som plockades snabbt. Det är en delikatess till exempel stekta på en smörgås eller som krydda i en gryta.

En tunnel av ljus
Sista biten till slottet, där det spökar, och parkeringen gick via en tunnel av trädd. Otroligt vackert och stämningsfullt, se bilden. Väl framme vid bussen pustade många ut, det var en riktig promenad. Det var bra gjort, ja, riktigt starkt och faktiskt till och med utmärkt gjort av oss alla. Den kvällen somnade vi alla utan problem. Vi hade gått nästan en mil. Men det är Ängsö värt.

Joachim skrev
12 september 2019

 

Ängsö, Folkhögskola, SFI, STF, Sveriges turist förening

Publicerat: 19 maj

Dagoboksanteckningar Bosnien 17 och 18 Maj 2019

Allmän kurs, Bosnien, Projekt, Tuzla

Publicerat: 15 maj

Dagoboksanteckningar Bosnien 16 maj 2019

Känslosam dag i Kiseljak.

Idag åkte gänget ut till Kiseljak för bokade intervjuer med Roma’s women organization ”Better Future”. Jag, Laila och Alexander fick också tillfälle att intervjua en romsk ensamstående medelålders kvinna i hennes egna hem vilket var otroligt givande. Hon kämpar dagligen med de svåra förhållandena som hon och hennes barn lever i och allt vad det innebär. En sann krigare.

Efter att alla intervjuer var klara fick vi också möjligheten att besöka den mest utsatta delen av den romska byn i Kiseljak. Det var en känslosam upplevelse och det är väldigt svåra förhållanden som vissa romska familjer lever i. Denna upplevelsen fick en att tänka efter, både en och två gånger över att man ska vara tacksam för det man har hemma i Sverige.

I huset på bilden bor det 17 personer. En mamma, pappa, farmor och 14 barn varav endast 8 gick/går i skolan.

Text: Rosalie Thorén

Allmän kurs, Better Future, Bosnien, Kiseljak, Projekt

Publicerat: 14 maj

Dagoboksanteckningar Bosnien 15 maj 2019

Dagen började med att ALLA ELEVER FICK JOBBA MED SINA PROJEKT INDIVIDUELLT. Gurbet och Martin hade en intervju och efter lunch gick vi på en presentation för youth bank med Mirza som är våran koordinator. På kvällen gick vi ut och åt. Det blev inte en gemensam middag då många valde att ta en promenad. Efter middagen gick vi tillbaka till hotellet för Alexander hade en intervju inbokat och vi avslutade sedan kvällen med spelet UNO.

Reflektion
Jag idag har äntligen själv kommit igång med mitt arbete med youth Bank. Middagen blev inte lite tokig när vi skulle äta pizza då vi beställde jumbo storlek på pizzorna då de inte var små precis (se bild så förstår du) ~(˘▾˘~)

Sen lärde jag Bosnien teamet hur man spelar UNO. Det blev en riktigt hård match och alla hade sköj. Och Martin vann matchenヾ(⌐■_■)ノ♪

Skrivet av Ola Faxén 〆(・∀・@)

Allmän kurs, Bosnien, Projekt, Tuzla, Uno, Youth bank

Nästa sida »