2016 - Skolgemensamt, Köping, Hökartorget

Publicerat: 21 september

Demokratifrågor är alltid viktigt för oss på Folkhögskolan i Köping

Demokratifrågor är alltid viktigt för oss på Folkhögskolan i Köping. Vi är en liten och relativt nyöppnad skola och hittills har vi endast arbetat med deltagarpåverkan via klassråd och den dagliga kontakten mellan personal och de som läser här.deltagare och pedagoger resonerar

Onsdagen 21 september hölls äntligen vårt första skolråd där 15 deltagare som representerade Allmän kurs, SFI och Inspirationskursen mötte tre ur personalen. En av deltagarna valdes till mötesordförande och diskussioner om vår gemensamma arbetsplats tog vid. Ett engagerat möte med både allvarliga diskussioner och många skratt. Vi gjorde upp planer om förbättrad sopsortering och diskuterade kommande skolgemensamma resa till Stockholm likväl som förslag på bättre arbetsmiljö.

Skolans studerandekår fick en ny styrelse bestående av tre rutinerade från förra terminens styrelse och fem nyvalda medlemmar och vi ser fram emot att få höra mer ifrån dem snart.

Text:
Elin Ragnebro

elin.ragnebro@vfhsk.se

Bild:
Joakim Bröms
joakim.broms@vfhsk.se

Allmän kurs, Inspirationskursen (SMF), Projekt Påfart, SFI, Skolgemensamt

Publicerat: 8 juni

Skolgemensam dag

Idag har skolan haft en skolgemensam dag, vad är då detta? På skolan har vi flera olika kurser, Inspirationskursen(SMF), Projekt påfart, SFI och även Allmän kurs. Tanken med dagen är att alla deltagare och personal samlas under lite lättsammare former tillsammans.

Denna dag hade studerandekåren fått till uppgift att planera, olika aktiviteter i form av tipspromenad och kubb erbjöds bland annat.

Dagen blev mycket lyckad tycker skolan och vi är extra glada att deltagarna hade beställt ett så fint väder denna dag också.

David Persson
david.persson@vfhsk.se

Allmän kurs, Inspirationskursen (SMF), Projekt Påfart, SFI, Skolgemensamt

Publicerat: 18 april

Folkhögskolans dag firades med Öppet hus

Fredag den 15/4 firade vi Folkhögskolans dag genom att ha Öppet hus. deltagareVi besöktes av nyfikna Köpingsbor och jag fick prata om mitt favoritämne folkbildning med såväl presumtiva kursdeltagare som människor som representerade andra utbildningsanordnare eller samhällstjänster.

Besökarna mötte personal och kursdeltagare som visade våra lokaler och vad vi faktiskt gör här. SMF Inspiration hade besök av en föreläsare från ABB, SFI-deltagarna redovisade sina arbeten om bostäder och ordnade språkcafé, Projekt Påfart pratade samhälle och arbetsmarknad och Allmän kurs visade bl.a. upp sina nytillverkade stop-motionfilmer om mänskliga rättigheter.

Skolan bjöd på kaffe och nybakta muffins som några av våra deltagare stod i köket och bakade och dessutom bjöds det på ansiktsmålning för de som vågade. Många glada människor samlade på ett ställe ger gott om energi och jag tror att det märktes att vi, både deltagare och personal, som arbetar på skolan är stolta över vårt arbete och vår skolform.

Känslan och de kommentarer jag fått är att dagen var mycket lyckad. Det som känns lite extra roligt är att deltagarna redan har kommit med många bra tips om hur vi ska göra nästa Öppna hus ännu bättre. Engagemang är något som skolan gillar!

Elin Ragnebro (text)
elin.ragnebro@vfhsk.se

David Persson (bild)
david.persson@vfhsk.se

 

Allmän kurs, Inspirationskursen (SMF), Projekt Påfart, SFI, Skolgemensamt

Publicerat: 14 april

Att växa där det behövs

Västerås och Bergslagens folkhögskola är två folkhögskolor i länet av totalt fyra folkhögskolor. Vi ser att verksamheten växer och att vi som folkhögskolor alltmer uppfattas som bra och intressanta av människor som vill börja på folkhögskola. Vi ser även att politiker, tjänstemän i kommuner och myndigheter och forskare uppmärksammar folkhögskolan

Varför är folkhögskola intressant? Det finns flera orsaker:

  • Det första är att vi faktiskt är en egen unik utbildningsform, som inom den frihetliga ramen, kan möta deltagare utifrån deras villkor och behov. Deltagarna blir sedda, kan i hög grad påverka sina studier och ha inflytande över kurserna.
  • Det andra är att vi inte sätter betyg (inom den ordinarie folkhögskoleverksamheten) utan istället ger ett intyg med studieomdöme som ger möjligheter till fortsatta högskolestudier. Trots avsaknad av betyg, goda resultat!
  • Det tredje är att vi är snabba och kan organisera nya kurser och inte är bundna till exakta platser. Vi har en devis: ”Det är inte huset och platsen som är den avgörande frågan om det är en folkhögskola, det är innehållet och idéen med verksamheten som är det viktiga”
  • Det fjärde är att vi inte är vinstdrivande. Vår drivkraft är ett stort engagemang i vårt människo- och samhällsuppdrag. Det överskott som görs går inte till några ägare, till något bankkonto på en ö. Överskottet går tillbaka för att skapa trygghet och utvecklingsarbete.
  • Det femte är att vi lever i en mycket komplicerad omvärld: teknik- och IT utveckling. En orolig omvärld – flyktingströmmar. Det vanliga skolsystemet som inte fungerar för alla. Individer och grupper marginaliseras av socio-ekonomiska villkor. Behovet växer!

På fredag och lördag anordnas folkhögskolans dag, där kompisar till deltagare, möjliga deltagare och där allmänhet är välkomna till oss. Då kan man ta reda på vad det innebär att studera på folkhögskola.

Vi visar även att vi har en stor allmän kurs (motsvarighet till gymnasienivå), sex olika kurser på flera olika ställen. Vi visar att vi har en stor SFI verksamhet ”SFI på folkhögskola” på tre olika ställen. Vi visar att vi har en bred etableringsverksamhet (människor som har fått uppehållstillstånd i Sverige) och har etableringskurser och bedriver tre etableringsprojekt på olika ställen. Vi visar att vi jobbar mycket med arbetslösa ungdomar, över 2000 ungdomar sedan några år tillbaka, för att gå vidare till studier eller arbete.

När vårt årsmöte hålls kan vi se bakåt med: goda ekonomiska resultat. Goda utvärderingsresultat och en bred och växande verksamhet

Var finns behoven idag? Vi kan se att gruppen människor inom etableringsgruppen växer; 2.400 personer inom länet 31/12 2015 – gruppen växer. Trots att ungdomsarbetslösheten sjunker, vilket är glädjande, växer gruppen unga människor som är vilsna där den vanliga skolan inte alltid fungerar.

Vi har idag ett mycket gott samarbete med några kommuner och Arbetsförmedlingen men vi skulle kunna göra ännu mer inom vårt län. Vi vill uppmärksamma alla kommuner, länsstyrelse, landsting behövs ännu mer av utbildningsformen folkhögskola i länet.

 

Tomas Aronsson                                                           Per-Inge Ahlbäck
Skolchef                                                                        Ordförande

Skolgemensamt

Publicerat: 23 mars

Att hjälpa till när man kan – civilkurage i verkligheten

Deltagaren Josefine Häggkvist tipsade skolan om att bjuda in Jesper Söder för att föreläsa på skolan. Jack Ståhl, deltagare på Allmän kurs skriver här om den mycket uppskattade föreläsningen. Tack till Jesper, Josefine och Jack.

Att hjälpa till när man kan – civilkurage i verklighetenJesper Söder

Hur definierar man civilkurage? Vår gästföreläsare från i måndags, Jesper Söder, hade ett enkelt men bestämt svar på den frågan: Att ställa upp för dem som behöver hjälp. Han själv har visat civilkurage på ett mycket speciellt sätt. Det är i och för sig inget sätt han rekommenderar för andra. Viktigast, menade Jesper, är inte hur, utan att man hjälper. Men det speciella med Jesper är att han har varit på plats i ett av de områden som drabbats oerhört av lidanden och fasor, nämligen Syrien och Irak. Och ännu mer speciellt är att han stridit tillsammans med de kurdiska YPG-styrkorna mot Daesh terrorist-armé.

Här hemma från vår horisont, har vi sett det stora lidandet genom en mängd nyhetskanaler och andra medier. Så gjorde också Jesper. Hans personliga civilkurage drev honom till att ta steget att försöka hjälpa på plats. En kombination av medmänskligt engagemang och militär utbildning gjorde att han fann det nyttigast att bidra som YPG-soldat för att hejda de otäckaste av alla förtryckare och brottslingar i Syrien och Irak.

Jespers beskrivning av Daesh innehöll inget förmildrande. Han såg dem och deras så kallade kalifat som det värsta (o-)mänskligheten har att erbjuda. En sekt som inte drar sig för att slakta och förinta allt och alla som avviker det minsta från deras skruvade version av perverterad religion. Perverterad i den meningen att den tjänstgör som maktideologi med maffiamoral. Kvinnor och flickor behandlas i bästa fall som handelsvaror, pojkar ska slussas in i leden av så kallade krigare.

Att denna parasitorganisation, som egentligen avskys av så gott som resten av världen, ändå fått fotfäste, beror på flera olyckliga omständigheter. Läget i Syrien och Irak är fruktansvärt komplicerat. Det som började som fredliga protester i Syrien år 2011, har urartat till ett fullskaligt inbördeskrig mellan hur många olika grupper som helst. Grannlandet Irak har haft stora problem med sammanhållningen sedan Saddam Hussein störtades år 2003. Turkiets regering har prioriterat striderna mot kurderna och därmed betraktat Daesh som ett mindre hot, rent av skyddat dem. Med det ökande antalet människor på flykt har också EU dragits allt närmare in i konflikten. Enligt Jesper så har detta kommit att bli nästan precis som Daesh önskar. Den ena gränsen efter den andra stänger, misstänksamheten mot människor från Mellanöstern ökar; kort sagt ett allt mer utbrett vi-och-de-tänkande som utgör en grogrund för nyrekrytering av anhängare till Daesh.

Så, vad göra? Ja, alla goda krafter måste förstås samarbeta. Det gäller EU, Turkiet, USA, Ryssland, övriga arabländer, Iran, med flera. Men, som Jesper Söder flera gånger framhöll, det gäller för var och en, när vi ser orättvisor i världen, att engagera sig och hjälpa till på det sättet man kan. Att visa civilkurage.

Text: Jack Ståhl

Bild: David Persson
david.persson@vfhsk.se

Allmän kurs, Inspirationskursen (SMF), Projekt Påfart, Skolgemensamt